När matchen blåstes av efter den femte omgången kom tomheten och knackade på dörren. Nyss var det allt. Nu är det inget. Säsongen 23/24 tog slut och blev blott en historia som vi nu bonar om kärt i arkiv och minne och förseglar.

I den har vi bevittnat en saga som präglats av chansning, mod att bryta ny mark, motgångar, men också medvindar som tillsammans mynnat ut i ett gediget grundarbete och en förståelse för vilka fundament som krävs.

Föreningsmänniskor, supportrar, spelare och eldsjälar. Tillsammans har vi vuxit, kämpat, kastat in handduken och knutit näven ännu hårdare i fickan. Som individer står vi alla påverkade av såväl höga toppar som låga känslodalar.

Den lockande tanken om att ge upp kan ständigt hänga över och viska till en när det känns som kämpigast. “Sätt slutpunkten själv”, lockar den med. En känsla av kontroll i det ovissa. Till er som valde att möta slutet som det var tillsammans, tack. Vi ser er som kämpar och hejar in i det sista.

En varm medvind som kom med sommaren bar namnet Joakim Fagervall, som skulle följa med oss genom den ruskiga hösten, den sköna vintern och till slut den förväntansfulla våren. Men sagan om säsongen 23/24 tog slut och kapitlet där Boden Hockey slog sig in i Hockeyallsvenskan förblir ännu ett tag oskrivet.

Joakim har med sin återvändning, namn och karaktär förankrat och adderat tyngd till den organisation, kultur och lag som förenats kring Boden Hockey. Nya frågor har han lagt på bordet, där det inte längre handlar om ifall, utan snarare hur vi vill etablera oss i hockeyns finrum. Tack, Joakim, för ditt arbete.

Vi tog ett sista samtal med Jocke.

Hur skulle du summera historien om säsongen 23/24?

“När jag anlände till Boden kändes det först tomt och kallt i lokalerna, det var en speciell stämning. Men sen tog det fart, det blev liv i huset med allt det nya som kom in. Resan kom igång och det kändes härligt, men den skulle inte heller gå enligt plan hela tiden. Vi har jobbat oss igenom mycket där det inte har varit spikrakt på något sätt. Både organisatoriskt men även inom laget, där grabbarna har tagit in nya tankar som rör sporten. Vi hade ett tydligt mål, som var att gå till kvalserien och gå upp i Hockeyallsvenskan, vilket vi misslyckades med. Men vi får ändå konstatera att vi har kommit längre än tidigare säsonger. Det finns många anledningar till att det inte blev Hockeyallsvenskan i år. Det är frågor som berör både det sportsliga och det organisatoriska. Men det lyser igenom en vilja som smittar och det kommer bli en gemensam sak.”

Vad är det för vilja som lyser igenom?

“Nu tycker jag att föreningen är med på satsningen, det finns en föreningsanda som är på väg att bli ännu starkare och större. Det var snöpligt att falla i år i denna satsning. Men man står ju redo att starta en ny grundprocess. Nu står alla med ett års erfarenhet som man inte hade innan. Sen ska en tränare varken komma eller fara med sin grej, utan Boden ska ju ha en egen grej. Det är en process vi har arbetat med. Ett DNA som ska vara starkt och då kan man som tränare tillföra energi till det, på samma sätt som en spelare, eller till och med en supporter kan tillföra energi och förstärka det. Men det sitter inte i den enskilda spelaren eller ledaren. Det är inte jag som är identiteten.”

Hur ser du på den här, tja, potentialen?

“Boden har ju en fördel som många inte har, och det är den supporterkultur som finns och de människor som vandrar till hallen. Man kan tycka att det borde bli fler, men det är unikt att det är så många som det är. Det lyser i ögonen på folk att man gillar att hjälpa Boden Hockey. Jag tycker det är unikt. Det ska man vara rädd om. Nu för stadens skull finns alla förutsättningar för att det ska bli bättre på alla sätt och vis. Boden som stad har inte slutat växa och det ska inte Boden Hockey göra heller.”

Vi måste såklart ställa standard-sportfrågan: Hur känns det?

“Fortfarande lite tomt, målsättningen var ju längre än det här. Jag kan idag se en del anledningar till att vi inte är där. Men det känns fortfarande ofrånkomligt att målsättningen låg en månad fram, så kroppen är ju igång fortfarande. Man ställer inte av fokuset på uppdraget bara så. Det var väldigt roligt att komma tillbaka till Boden, det var här min professionella karriär startade i Allsvenskan 1999, jag är tacksam för att jag fick den möjligheten och det erbjudandet från föreningen. Det kommer jag alltid vara tacksam för.”

Frågan som alla undrar, vad ska du göra nu, Jocke?

“Jag ska avsluta den här säsongen som stugvärd där man får fundera på livet lite grann, det står lite skrivet i stjärnorna vad jag ska göra. Jag står fortfarande inför ett karriärsval och det är det jag funderar mest på. Jag står verkligen i tacksamhet att jag har fått den här möjligheten och tiden på mig att jobba med mina tankar, men ser med tillförsikt mot framtiden.”

Tack så mycket!

Tillbaka till föreningen… Just nu hålls organisationsmöten med både tränare och sportsligt ansvariga. Organisationen kommer att breddas genom att tillsätta funktionerna klubbchef och materialförvaltare. Kanslidelen kommer att fokusera på marknad, kultur och service.

– Många är nyfikna och engagerade i vad som händer. Det är en arbetsprocess där föreningen, likt ett lagbygge, söker en bra dynamik och långsiktighet i våra utvecklingsområden. Det är inget som brådskar eller påskyndas, det handlar om att rätt bitar ska falla på plats. Allt detta syftar till att Boden Hockey ska vara så väl förberett som möjligt när klivet till Hockeyallsvenskan väl kommer, säger ordförande Markus Sammeli.

För den som är nyfiken väntar ett klart besked inom ett par veckor.

På återseende i hallen.

Vi i Boden.